SIU i massmedia

unt logo I en utredning av ensamkommande ungdomars situation gjord på uppdrag av socialnämnden i Uppsala framgår det att de frivilligorganisationer som arbetar med ensamkommande flyktingbarn är oroliga över att skolan i dag förstärker segregationen, i stället för att hjälpa ungdomarna att komma in i samhället. ­– Deras klassrum är ofta längre bort från alla andras, de har ett tufft schema som gör att de inte har tid eller möjlighet att träffa andra elever och många bor väldigt långt bort såsom Älvkarleby, vilket gör att de inte hinner hitta de sociala sammanhangen före eller efter skolan heller, säger Dima Sarsour vid Samarbetsorganisationen för unt dimainvandrarföreningar i Uppsala (Siu). Hon poängterar att föreningarna förstår att det inte är ett medvetet drag av skolorna, men att personalen behöver planera för sammanhang där de nyanlända barnen och övriga elever kan mötas under naturliga former. Siu driver ett projekt för just detta, därför att idag faller det lätt på den enskilde läraren då Uppsala kommun inte har någon handlingsplan eller några riktlinjer för hur ensamkommande barn ska integreras. – Nej det finns ingen sådan, däremot finns en plan för hur de ska tas emot från det första ankomstbesöket tills de går vidare till ett nationellt program, säger gymnasiechefen Kajsa Wejry

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT LÄSA HELA NYHET —->


– De flesta nyanlända som kommer är väldigt kompetenta och har en otrolig kapacitet. Vi måste börja se alla människor som resurser och möjlighet, sade Amil Sarsour, ordförande i samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala, SIU, när han inledde tisdagens konferens.

unt nykomna


 

PROFIL SIU´S ORDFÖRANDE AMIL SARSOUR
RADIO INTERVJU MED VICE ORDFÖRANDE MESHESHA


Ny simkurs för kvinnor från andra länder

Publicerat: tisdag 15 oktober kl 11:40 , Upplandsnytt

Trappräcke i bassäng (arkivbild). Foto: Jurek Holzer / SvD / Scanpix

Trappräcke i bassäng (arkivbild). Foto: Jurek Holzer / SvD / Scanpix

En ny simskola har dragit igång i Uppsala. Det är SIU, samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala, som vill ge kvinnor från olika länder och i alla åldrar möjlighet att lära sig simma från grunden eller bättra på sina simkunskaper. P4 Morgon var med på första lektionen.

Simskola för invandrarkvinnor (3:57) En lite annorlunda simkurs har dragit igång här i Uppsala. Det är SIU, samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala, som vill ge kvinnor från olika länder och i alla åldrar möjlighet att lära sig simma från grunden eller bättra på sina simkunskaper. P4 Morgon var med på första lektionen. Reporter: Klara Klintbo Skilje/SR Uppland Tisdag 15 oktober 2013 kl 11:44 (Upplandsnytt)
Simskola för invandrarkvinnor (3:57) En lite annorlunda simkurs har dragit igång här i Uppsala. Det är SIU, samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala, som vill ge kvinnor från olika länder och i alla åldrar möjlighet att lära sig simma från grunden eller bättra på sina simkunskaper. P4 Morgon var med på första lektionen. Reporter: Klara Klintbo Skilje/SR Uppland Tisdag 15 oktober 2013 kl 11:44 (Upplandsnytt)

– Det var ett önskemål från kvinnorna som kommer till SIU:s kvinnocafé på måndagarna att vi skulle starta en simkurs, säger Maria Steffner från SIU. Det fanns ett väldigt stort intresse för att lära sig simma eller förbättra sin simteknik, säger hon.

Sjuttonåriga Zeinab från Afghanistan doppar sin kropp i vattnet för första gången under simlektionen på Svettis i Uppsala. Hon är väldigt nöjd efteråt: – It was great, säger Zeinab. Very, very, very good!

Farzaneh Ghaderi från Iran säger att hon har lärt sig mycket på simkursen. – Jag hade nästan helt och hållet glömt bort hur man gör när man simmar. Det är inte lätt att röra på armar och ben samtidigt, säger hon och skrattar.



UNT 20121219 om Integrationsprojekt Uppsala 2030

UNT 20121219 – Intervju med SIU ordförande Amil Sarsour om Integrationsprojekt Uppsala vission 2030

 


TV UPPLAND

Invandrare integreras på landsbygden


UNT 18 Minuter- under E-tidning – 20120830

UNT



وقدرات المهاجرين العملية وتسخيرها لسوق العمل. احد هذه المشاريع هو توطيد العلاقة بين الريف السويدي والمهاجرين عن طريق استقطاب المهاجرين الى العمل في المجال الزراعي وبيع المنتجات الزراعية. رئيس الاتحاد اميل صرصور يقول ان هدف الفكرة هو اندماج المهاجرين في المجتمع السويدي من خلال حقل الزراعة ويضيف بان من مهمات الاتحاد هو تشجيع الاندماج ولكن الاندماج متركز في المدن فقط ولهذا يحاول الاتحاد من خلال المشروع توجيه الانظار الى الريف السويدي.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2494&artikel=5133607


Drakflygardagen 2012- P4 UPPLAND


Mot grov våld – UNT/18 minuter 20120416


Internationella dagen för kampen mot Kvinnlig Könsstympning som arrangerats av SIU, IKK,Female Integrity, Risk, Kvinnointegrtitet.

UNT.se


Fadderprojekt ska hjälpa nyanlända

Vänskap är vägen till integration. På torsdagen startade ett nytt projekt, där svenska fadderfamiljer ska underlätta integrationen för nyanlända till Sverige.

– Det finns de som bott i Sverige i trettio år men aldrig besökt en svensk familj, säger projektledare Amil Sarsour.

En doft av falafel sprider sig i rummet där ett sextiotal personer samlats för den allra första kulturkvällen i integrationsprojektet. Sex nyanlända familjer har fått var sin svensk fadderfamilj och alla har redan träffats minst en gång tidigare.

Majid Rawajbeh kom till Sverige från Västbanken för tre år sedan. Ett år senare kom hans fru Hana och deras fem barn. Idag har barnen bakat bullar med Kerstin Erthem, som är familjens fadder. Hon kom i kontakt med projektet genom föreningen kvinnor för fred.
– Mina barn är vuxna och min familj består av mig och min hund så jag tyckte att det verkade roligt, säger hon.

Majid Rawajbeh tror att det är lättare att få svenska vänner om man bor utanför Uppsala. Tidigare bodde de i Vänge där de trivdes jättebra. Men hyresvärden behövde ha tillbaka lägenheten och de tvingades flytta.
– Vi blev vänner med våra grannar och det var många som engagerade sig för att vi skulle få stanna kvar. Vi besöker fortfarande varandra, säger han.
Det största hindret för att integreras i det svenska samhället är språket. Efter det kommer just kontakten med svenskar, förklarar Majid Rawajbeh.

Mohammad Zamanoun från Palestinska folkets förening är med som tolk. Han upplevde samma sak när han kom till Sverige.
– Det är kulturskillnader, svenskar kan upplevas som osociala, medan vi kanske upplevs som påflugna. I Palestina sitter alla nära, i en klump på bussen, även om den inte är full. Här sprider alla ut sig och sätter sig bredvid varandra bara om det börjar bli fullt, säger han.

Familjerna och faddrarna håller kontakten själva, kulturkvällarna som arrangeras en gång i månaden är ett tillfälle att samlas och diskutera olika frågor.
– Vi kommer att ta upp sociala frågor, vardagsfrågor och oskrivna normer. Idag ska vi tala om familjefrågor, hur familjerna ser ut i hemländerna. Men det kommer att bli känsligare frågor sedan, säger Amil Sarsour.

Projektet är ett initiativ från SIU, Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala. Idag är Palestinska folkets förening och Sudanska föreningen värdar, men nästa gång är det någon annan förenings tur. Amil Sarsour räknar med att minst 600 personer kommer att ha involverats under tre år, både nyanlända familjer och svenska familjer.
– Men vi behöver fler svenska familjer som är intresserade av att vara faddrar, det är avgörande för projektet, säger han.

Av: Michaela Möller michaela.moller@unt.se


UNT
Fadderprojekt för nyanlända

Samarbetsorgansiationen för invandrarföreningar i Uppsala, SIU, har utvecklat faddertanken för nyanlända flyktingfamiljer, och vill starta ett projekt där föreningsmedlemmar fungerar som länkar mellan flyktingar och faddrar.
Vi har drygt 20 medlemsföreningar med människor från alla världsdelar. Vi vet en hel del om Sverige, men vi vet framför allt mycket om de länder flyktingarna kommer ifrån. Det gör att vi kan vara ett stöd för såväl flyktingarna som för deras svenska faddrar, säger Amil Sarsour, ordförande i SIU.

Andargachew Meshesha, vice ordförande i SIU och medlem i ERDAU, Etiopiska föreningen, fyller i:
– Vi vill göra möten möjliga så att vi lär oss se människor, inte stereotyper, och det gäller såväl de nyanlända som oss i föreningarna och svenskar. Det är i vardagslivet man lär känna varandra, och också Sverige och det svenska samhället.

I de skolor som kontaktats om projektet har reaktionen varit positiv:
– För nyanlända barn och deras föräldrar kan skolan vara svår att förstå sig på. Faddrar och SIU-kontakter kan då förklara hur skola och samhälle fungerar här, men också i hemländerna, säger Zuhair Ammya, som är lärare, styrelseledamot i SIU och medlem i Palestinska folkets förening.

SIU vill ta på sig ansvaret som projektledare:
– Liknande projekt har drivits tidigare med blandade resultat. Med SIU som samordnare ökar kontaktytorna och möjligheterna att lyckas. Vårt projekt är unikt i Sverige och jag tror i hela Europa, säger Amil Sarsour.
SIU:s projekt ska starta i januari 2010 med fem nyanlända familjer och fem fadderfamiljer. Efter tre år kommer enligt planerna totalt 60 familjer och faddrar att vara engagerade, och idealet vore om projektet sedan blev permanent.
Men finansieringen är ännu inte klar.

SIU har förankrat projektplanen i politiska organisationer, kyrkor och skolor, och vet att intresset är stort. Men inga beslut om kommunal finansiering eller bidrag från tänkbara sponsorer har fattats ännu.
@3a Text ui:- Vi söker självklart också svenska faddrar. Familjer och ensamstående, alla är välkomna. Några faddrar har vi redan, men flera behövs. Nyanlända flyktingar får hjälp att nå oss via kommunens introduktionsenhet, säger Amil Sarsour.
Av: Lotta Lille lotta.lille@unt.se


VALPROJEKT

UNT
Kampanj uppmanar invandrare att rösta
Valdeltagandet i Uppsala är lägst i invandrartäta områden. Genom att sprida valinformation på 14 språk via flygblad och lokalradio, dörrknackning och debatter har 72 valambassadörer jobbat för att få fler invandrare att rösta.

Meshesha Andargachew är vice ordföranden i SIU, Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala och projektledare för valinflormationssatsningen och projektet med valambassadörer.
Han menar att det är viktigt att få folk att förstå att politiken faktiskt påverkar ens eget liv.
–?Det finns inget enkelt svar på varför färre invandrare röstar. Vissa känner sig utanför och tycker därför inte att det angår dem. Vissa är inte vana vid att rösta, de kanske kommer från länder med diktaturer. Att deras röst inte räknas, av någon anledning, säger han.

Dörrknackningen är det som Zuhair Ammya, kontaktperson för valambassadörerna, tror har fått störst genomslag.
–?Vi fick väldigt positiv respons när vi knackade dörr. Det är så kul att se hur man kan få människor att ändra uppfattning genom att prata med dem och lyssna på dem. Jag knackade på hos en man som pratade arabiska precis som jag. Han tänkte inte rösta, ”vi kan ändå inte förändra något, inte påverka” sa han. Vi pratade länge och väl, men tillslut lovade han att tänka på det. Några dagar senare sprang jag in i honom, då hade han just varit och förtidsröstat, berättar Zuhair Ammya.

Ett oväntat problem uppdagade sig dock under gårdagen då det visade sig att många invandrare röstat på Sverigedemokraterna istället för Socialdemokraterna.
–?Många kunde inte skilja på valsedlarna, det är ju nästan samma namn. Men nu har vi informerat om att de ska gå och rösta igen på söndag. Vi hoppas att informationen når ut till alla, säger Meshesha Andargachew.

Av: Michaela Möller michaela.moller@unt.se


Valambassadör ska får fler att rösta

”Din röst är lika mycket värd som Reinfeldts”. Med de orden vill Uppsalabor med invandrarbakgrund få sina landsmän att rösta i höstens val.
Det är alldeles för få Uppsalabor med invandrarbakgrund som utnyttjar sin rösträtt. Det tycker Zuhair Ammya som tillsammans med flera andra höll i heldagskursen. Han hänvisade till statistik som visar att valdeltagandet är lågt bland invandrargrupper i Uppsala. Själv har han röstat sedan han kom till Sverige för 20 år sedan.
– Jag känner att jag kan påverka. Jag längtar efter det här, att gå ut och rösta utan att vara tvingad att rösta på ett visst parti.

Att många andra invandrare väljer att inte rösta tror han beror på en mängd orsaker.
– En del är rädda och vet inte vad rösträtt betyder. Det kan finnas en rädsla och osäkerhet.Projektledaren Andergachev Meshesha som kom till Sverige från Etiopien för 40 år sedan var också med och spred budskapet till deltagarna om att utnyttja sin rösträtt. Från föreningens sida vill man att deltagarna nu blir ambassadörer och på gator och torg sprider informationen vidare. Det viktiga är inte vem man röstar på utan att man använder sin rösträtt, var budskapet.Bakom kursdagen stod Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala, Siu. Bland deltagarna fanns det människor med en bakgrund i olika delar av världen men med det gemensamma att de numera bor i Uppsala. Kommunen är med och finansierar projektet, men ambassadörerna kommer att arbeta frivilligt. En av ambassadörerna är Veronica Castillo som ursprungligen kommer från Chile och behärskar svenska och ytterligare fyra språk.
– Det är Sverige vi bor i och här ska vi vara delaktiga. Det är inte bara vi utan även svenskar som behöver påminnas om att vi har en frihet att rösta.Under dagen fick deltagarna även allmän information om bland annat landstingets och kommunens många funktioner och verksamheter. Också den informationen är tänkt att spridas vidare till fler, berättade den blivande valambassadören Ali Akis.
– Allt handlar om att öppna invandrares ögon så att de ser demokratin på ett tydligare sätt. Av: Daniel Jansson daniel.jansson@unt.se


UNT

”Stort misslyckande för partierna”

Som ett stort misslyckande för de etablerade partierna. Så beskriver flera invandrare som UNT talat med det nya Sverige, där Sverigedemokraterna, ett parti som är emot mångkultur i en globaliserad värld, sitter i riksdagen.

–?Aldrig i min vildaste fantasi hade jag kunnat tro detta när jag kom hit. Ett parti som Sverigedemokraterna i riksdagen. Men tiderna har ändrats, säger Andargachew Meshesha, som kom till Sverige från diktaturen i Etiopien för 45 år sedan.
Han är vice ordförande i Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala och träffar sina vänner i organisationens lokal. Här sänds närradio på tio språk, och härifrån har kampanjen Valet är ditt på fjorton språk bedrivits. Kampanjens syfte var att förmå personer med utländsk bakgrund att rösta genom att informera om partierna – även Sverigedemokraterna.
–?Vi flydde hit för demokratins skull. Då måste vi ha demokrati också och berätta om alla partier som kandiderat till riksdagen, säger Zuhair Ammya, styrelseledamot.Sverigedemokraternas framgångar får inte bara ses som ett resultat av deras invandringspolitik. Partiet har fångat upp ett allmänt missnöje som grott en längre tid, som de etablerade partierna misslyckats med att erbjuda trovärdiga lösningar på, menar båda två.
–? En person som röstat på Sverigedemokraterna förklarade sig inför mig med att hans val inte berodde på synen på invandring utan på att de var emot etablissemanget, säger Andargachew Meshesha.
Ordförande i organisationen är Amil Sarsour. Han tror på Sveriges framtid – Sverige är trots allt en stark demokrati – men känner oro efter valet.
–?Vi tror på demokrati, jämlikhet och rättvisa. I en globaliserad värld måste vi vara öppna och bygga ett gemensamt samhälle för alla. Något annat är farligt. Ett samhälle där alla är lika leder till diktatur. Därför måste vi bemöta Sverigedemokraternas lögner med fakta, och det är allas ansvar att göra det, säger Amil Sarsour.På en restaurang vid Heidenstamstorg äter Tzege Tekle sin lunch. Hon kom från Eritrea för 22 år sedan. Hon är inte arg, men ledsen över Sverigedemokraternas framgångar.
–?Det här trodde jag inte. Sverige var jättefint när jag kom, men det har ändrats. Men Sverige klarar sig inte utan invandrare, säger hon.
Som ny i landet var det svårt att känna sig som en del av det. Men det har kommit med tiden och i dag känner hon sig absolut svensk.
–?Jag har ett jobb och det är jätteviktigt för att komma in i samhället, säger hon.
Resonemanget återkommer i Uppsala moské, där lunchbönen just avslutats.
–?Jag kan förstå missnöjet hos många väljare. Jag är själv skattebetalare och vill inte att mina pengar går till spillo. Det stora ansvaret för den här situationen bär politikerna i de andra partierna. De har misslyckats med integrationspolitiken, säger Omar Sarah.
Han har bott i Sverige i 45 år och har sett ett Sverige i förvandling, särskilt sedan Olof Palmes dagar. Nu måste socialdemokratin förnya sig, säger han med emfas i orden.
–?Det här är en skandal för dem. I dag bor många invandrare i samma område, de hamnar i bidragsberoende, får inte jobb och kommer inte in i samhället. Då blir det segregering. Hur ska man lära sig den svenska kulturen då?Omar Sarah menar att ansvaret för att ta hand om nyanlända måste spridas. En kommun eller stadsdel får inte bli för belastad, menar han och tar egna erfarenheter från en förläggning för nyanlända i Jämtland som exempel. Av 1 400 invånare i byn var en tredjedel invandrare.
–?Så skapas konflikter, säger Omar Sarah.
En annan som deltagit i bönen är Obaida Alramahi. Vad som nu måste till är inte hätska debatter som bara ökar klyftorna, utan öppenhet, kunskap och samtal.
–?Mycket handlar om rädslor för det okända. Vi kan inte möta den här utvecklingen, som pågått länge, med hot och mer konflikt. Vi måste bygga gemenskap genom kunskap, respekt och resonliga samtal. Och jag tror inte på de politiker som vill stänga Sverigedemokraterna ute. Gå ut och möt dem i stället.
Han är hård i sin kritik av medierna, vars rapportering han menar är stereotyp och buntar ihop ”muslimerna” i ett enda fack.?Det är en orsak till den polarisering och den hätska stämning han ser i dag.
–? Det leder till konfrontation i stället för till att broar byggs, säger Obaida Alramahi.Ytterligare en person som talar om rädsla som drivkraft bakom Sverigedemokraternas röster är Sabri Shaker som driver butiken Time i city. Men han tror att rädslan kommer att övervinnas och att Sverigedemokraterna blir en parentes i historien.
– Det finns för mycket starka demokratiska krafter i Sverige för att ett sådant parti ska överleva. Vägen framåt nu är dialog, att se dem i ögonen och fråga: Vad är du rädd för? De goda krafterna i samhället räcker till alla om vi visar varandra kärlek.
Av: Niklas Skeri niklas.skeri@unt.se


UNT

Krismöten i Gottsunda

Segregationen är det grundläggande problemet med Gottsunda ansåg en representant från en invandrarförening vid fredagskvällens krismöte i Gottsundaskolan.

Daglig rasism, omotiverat våld från polisens sida och arbetslöshet som drabbar såväl föräldrar som ungdomar, är andra bakomliggande orsaker till den senaste tidens oroligheter, sade andra deltagare.SIU, Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala, arrangerade mötet. Ett drygt femtiotal Gottsundabor, några av dem föräldrar till ungdomar som varit direkt inblandade i oroligheterna, och representanter för olika invandrarföreningar fanns på plats.
Inbjudna var riksdagsledamöterna Per Bill (M), Tone Tingsgård (S), Jacob Johnson (V) och Solveig Zander (C). Kommunpolitikerna Eva Adler (MP) och Gustaf von Essen (KD) var också där.En pappa berättade hur han och några vänner till honom bevittnat hur fyra ungdomar i färd med att slå och sparka på en bil ringt polisen som kommit dit men släppt ungdomarna efter 20 minuter.
– Men min son som inget gjort blev nedlagd på marken och trampad på av poliser. Hans bröder som försökte få reda på vad som hänt och varför, blev bitna av en polishund. Senare greps de av polisen. Varför, undrar jag, hur kan de släppa dem som gjort sig skyldiga till skadegörelse, men trampa på och gripa dem som inget gjort?En kvinna i publiken hade ett svar:
– De första var svenskar, dina ungdomar ser ut som invandrare.
Politikerna hade olika kommentarer till berättelserna. Bill talade om att polisen kommer att fungera mera som kvarterspoliser i fortsättningen. Zander redogjorde för kommande lagstiftning som ska göra det omöjligt att spara bort kurators- och psykologtjänster från skolorna. Tingsgård hänvisade till vikten av att jobba solidariskt, och Adler sade att likaväl som invandrare behöver integreras i Sverige behöver svenskar integreras i världen.Vid Kontakten på Bandstolsvägen arrangerade samtidigt RKU, Revolutionär Kommunistisk Ungdom, ett möte där Vänsterjuristerna inför ett drygt 50-tal ungdomar redogjorde för vilka rättigheter och skyldigheter såväl allmänhet som poliser har i situationer där våld kan förekomma.
Av: Lotta Lille lotta.lille@unt.se


UNT

Het debatt om Gottsundahändelser

Trots att oroligheterna i Uppsalastadsdelar som Gottsunda och Stenhagen ebbat ut fortsätter händelserna att skapa het debatt. Det bevisades på tisdagskvällen när invånare, politiker och poliser åter möttes för diskussion, där även medierna ställdes till svars för sin bevakning.

Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar (SIU) i Uppsala har tidigare ordnat två öppna möten efter de hårda konfrontationerna mellan ungdomar och poliser i slutet av augusti och september. Till tisdagskvällens möte samlades minst ett 70-tal Uppsalabor, politiker, poliser och representanter för föreningar och lokala medier. Diskussionen kom till stor del att söka förklaringar till oroligheterna och ge förslag på åtgärder. Flera välbekanta orsaker lyftes fram, som hög arbetslöshet i stadsdelarna, segregerat boende och brist på sysselsättning.De starkaste känslorna väckte dock – precis som tidigare – frågorna om polisens agerande under orosnätterna. Flera deltagare försäkrade att de i grunden stödjer polisen och fördömde skadegörelse och bilbränder, men kritiserade också polisens insatser skarpt. Andra anklagade polisen för att trakassera och förfölja enskilda ungdomar, även sedan läget lugnat sig, och undanhålla bevismaterial som visar bruket av övervåld under sammandrabbningarna.
Henrik Thelander, chef för ordningspolisen, gav åtminstone några av kritikerna delvis rätt när han medgav att poliser ”gjort saker som var mindre lyckade” under händelserna. Han konstaterade att det lett till minskat förtroende, men förklarade också att en nysatsning nu ska ske på stadsdelspoliser som arbetar nära invånarna i specifika områden. Frågorna om var det påstådda bevismaterialet, en kameramobil, egentligen tagit vägen kunde dock polisen inte svara på.Ett annat ämne var mediernas bevakning under och efter oroligheterna. UNT kritiserades för att sätta en negativ stämpel på stadsdelar som Gottsunda och främst rapportera om baksidorna. Chefredaktör Lars Nilsson förklarade att tidningens roll är att skildra det som inträffar och ansåg att motsatsen – där medierna skulle avstå från att rapportera om bilbränder, protester eller våldsamheter – är ett betydligt sämre alternativ.UNT fick också kritik för att ha gett en ensidig bild av händelserna och förtigit situationer där poliser obefogat ska ha angripit ungdomar. Lars Nilsson ansåg dock att tidningen hela tiden strävat efter att rapportera om konflikterna både ur polisens och de inblandade ungdomarnas sida. Av: Ola Lindqvist ola.lindqvist@unt.se


UNT

Kommunen måste ställa upp

Bygg upp fritidsverksamheten, ge extra resurser till skolan och se till att Gottsunda får en egen polisstation, skriver Fred Torssander, Kommunistiska Partiet.

Efter de av Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsalas (SIU) möten jag deltagit i, och särskilt det senaste 3/11, och med underlag i diskussioner med andra insatta, föreslår jag följande minimiprogram för det fortsatta arbetet:På grund av den risk för ökad diskriminering och segregering, samt därav följande ökad kriminalitet och främlingsfientlighet som nu uppstått, dels genom att bilar blivit uppbrända och annan skadegörelse där förövarna till största delen fortfarande är okända, dels genom de omfattande polisingripanden vilka inte varit ägnade att förebygga att läget förvärras kräver vi att:- Fritidsverksamheten, särskilt för barn och för ungdomar åter byggs upp till den nivå som den hade före 1990.
– Förskolan, skolan och gymnasiet skall ges de extra resurser som krävs för att kompensera de försämrade villkoren i samhället för flyktingar, invandrare och övriga nytillkommande på arbetsmarknaden.
– Gottsunda får förutom närpoliser också en egen polisstation.Dessa verksamheter måste byggas ut ytterligare i fall läget på arbetsmarknaden fortsätter att försämras. För att skapa och bibehålla solidaritet mellan innevånarna i området krävs att demokratin inte begränsas till att utövas de valda representanterna emellan.Ahmoud Samarra Imam i Uppsala Moské sa på mötet att man skulle kunna lösa problemen i tre steg: Första steget är att ta kontakt med ungdomarna, ge dem kurser och möten. Andra steget är att ta kontakt med föräldrar som har problem med sina barn och samarbeta med dem. Tredje steget är att samarbeta med hela områdets befolkning, liksom att alla deltar och hjälper.Detta är ett program för praktisk deltagande demokrati där de som berörs också är de som studerar frågorna, sinsemellan diskuterar dem, kommer fram till möjliga lösningar och genomdriver dessa.SIU har redan framgångsrikt genomfört vad som kunde kallas ett pilotförsök med de tre möten man anordnat och där RKU har bidragit med sitt möte för Gottsundaungdomar med Vänsterjuristerna från Stockholm. Dessa redogjorde för vilka rättigheter medborgare har i mötet med polismakten.Förutsättningen för att steg ett ska kunna genomföras i större skala och utan diskriminering är att Uppsala kommun upplåter lokaler i Gottsunda utan att dessa knyts upp till någon viss religion, nationalitet, eller något annat speciellt program, utan är tillgängliga för alla.Uppsala kommun bör också bidra med finansiering av föredragshållare och studiematerial, utan att ställa villkor vad gäller studiernas innehåll eller inriktning.Förutsättningen för steg två är att Uppsala kommun återskapar en socialtjänst värd namnet, där de anställdas uppgift är att försäkra sig om att insatserna uppfyller de behövandes behov.Det tredje steget kräver att Uppsala kommun tillhandahåller minst en samlingssal där ett större antal Gottsundabor – i alla fall något hundratal – själva kan boka och samlas till möten med kort varsel.Det idealiska vore om det funnes en skolaula, då sådana oftast är lediga på kvällar och helger. Tills detta lösts borde någon av Gottsundaskolans lokaler kunna förberedas för sådan verksamhet. Ett alternativ kunde vara Gottsundakyrkan, men eftersom det rör sig om starkt religiöst engagerade medborgare med Livets Ord i den ena änden av skalan och i den andra muslimer måste lokalen nog vara helt sekulär.

Fred Torssander
Kommunistiska Partiet

Valinfo på tio språk

torsdag 9 september 2010 – P4 UPPLAND

Idag är det 10 dagar kvar till valet. Sedan juni har Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar, SIU i Uppsala sänt ut valinformation via sin radio på tio olika språk. En gång i veckan kan man på till exempel persiska, sorani, arabiska eller amarinja, som är det största språket i Etiopien, få veta mer om valet, hur det går till och varför det är viktigt att rösta.

Julia Kauta Kouyate gick ner till SIU:s lokal i centrala Uppsala för att höra lite hur det kan låta med valinformation på amarinja.

– Det här är ett viktigt arbete för att hjälpa folk att integreras, säger Biniyam Yohannes Sjömar, som sänder valradio på amarinja.

Av: Julia Kauta Kouyate julia.

julia.kauta-kouyate@sr.se


UNT Publ: 16 jul 2005 00:00

Snart blir närradion mångspråkig
Rösterna i närradion i Uppsala blir betydligt fler till hösten. Språken likaså. Första augustihelgen börjar nämligen Uppsalas invandrarorganisationer samsas om sändningstider på helgkvällar.
Egentligen saknas bara radioantennen. All utrustning – blinkande lampor, frestande knappar och reglage – är installerad, och Ramiro Callisaya och Roya Rabiei lägger just nu in musik på datorn, så att den sedan kan användas i sändningarna.
— Vi hoppas att ungdomarna sedan ska lockas hit av att få göra radio, som ju är så populärt, säger Ramiro Callisaya, ordförande i SIU, Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala.
Han har själv erfarenhet från närradio, och Roya Rabiei är utbildad journalist från Iran. De kommer båda att hjälpa nybörjarna med teknik, innehåll och presentation.SIU har sänt radio förr, i mitten av nittiotalet. Men många föreningar hade inte råd att betala hyra. Nu startar SIU om från början, med ett projekt i samarbete med kommunen. Alla ska därför kunna vara med. Och intresset har varit stort:
— Många invandrare kan inte svenska särskilt bra, har inte tillgång till internet. Särskilt bland äldre finns också många analfabeter. Radio på olika språk är därför ett mycket bra sätt att integrera människor i samhället, säger projektledare Roya Rabiei entusiastiskt.
Dessutom, tillägger hon, är det år 2005 – ljudets och bildernas tidsålder.
Sändningarna kommer att inledas med samhällsinformation och nyheter, främst från Uppland, först på svenska och sedan översatta till bland annat persiska, arabiska, två slags kurdiska, bengaliska och eritreanska.
— Det blir en dubbel spridning av informationen, via uppläsningen i radio, men också genom att varje förening tillsammans får översätta materialet, säger Roya Rabiei.Två timmar på lördagar, tre på söndagar, från klockan 17 räknar SIU med att sända. Varje språk får en halvtimme och finns det flera föreningar med samma språk får de dela på tiden.
Främst tror Ramiro Callisaya och Roya Rabiei att det kommer att satsas på musik. Föreningarna kan också tala om aktiviteter de har på gång, och förhoppningsvis göra reportage, när de börjar bli mer varma i kläderna.
— Från början var drömmen att göra radio och tv. Nu har vi en dröm kvar – att göra tv, skrattar Roya Rabiei.

Fotnot: SIUs sändningar kan höras på FM 98,8 MHz.

Av: Maria Wiberg

PROFIL SIU´S ORDFÖRANDE AMIL SARSOUR
RADIO INTERVJU MED VICE ORDFÖRANDE MESHESHA


Fadderprojekt ska hjälpa nyanlända

Vänskap är vägen till integration. På torsdagen startade ett nytt projekt, där svenska fadderfamiljer ska underlätta integrationen för nyanlända till Sverige.

– Det finns de som bott i Sverige i trettio år men aldrig besökt en svensk familj, säger projektledare Amil Sarsour.

En doft av falafel sprider sig i rummet där ett sextiotal personer samlats för den allra första kulturkvällen i integrationsprojektet. Sex nyanlända familjer har fått var sin svensk fadderfamilj och alla har redan träffats minst en gång tidigare.

Majid Rawajbeh kom till Sverige från Västbanken för tre år sedan. Ett år senare kom hans fru Hana och deras fem barn. Idag har barnen bakat bullar med Kerstin Erthem, som är familjens fadder. Hon kom i kontakt med projektet genom föreningen kvinnor för fred.
– Mina barn är vuxna och min familj består av mig och min hund så jag tyckte att det verkade roligt, säger hon.

Majid Rawajbeh tror att det är lättare att få svenska vänner om man bor utanför Uppsala. Tidigare bodde de i Vänge där de trivdes jättebra. Men hyresvärden behövde ha tillbaka lägenheten och de tvingades flytta.
– Vi blev vänner med våra grannar och det var många som engagerade sig för att vi skulle få stanna kvar. Vi besöker fortfarande varandra, säger han.
Det största hindret för att integreras i det svenska samhället är språket. Efter det kommer just kontakten med svenskar, förklarar Majid Rawajbeh.

Mohammad Zamanoun från Palestinska folkets förening är med som tolk. Han upplevde samma sak när han kom till Sverige.
– Det är kulturskillnader, svenskar kan upplevas som osociala, medan vi kanske upplevs som påflugna. I Palestina sitter alla nära, i en klump på bussen, även om den inte är full. Här sprider alla ut sig och sätter sig bredvid varandra bara om det börjar bli fullt, säger han.

Familjerna och faddrarna håller kontakten själva, kulturkvällarna som arrangeras en gång i månaden är ett tillfälle att samlas och diskutera olika frågor.
– Vi kommer att ta upp sociala frågor, vardagsfrågor och oskrivna normer. Idag ska vi tala om familjefrågor, hur familjerna ser ut i hemländerna. Men det kommer att bli känsligare frågor sedan, säger Amil Sarsour.

Projektet är ett initiativ från SIU, Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala. Idag är Palestinska folkets förening och Sudanska föreningen värdar, men nästa gång är det någon annan förenings tur. Amil Sarsour räknar med att minst 600 personer kommer att ha involverats under tre år, både nyanlända familjer och svenska familjer.
– Men vi behöver fler svenska familjer som är intresserade av att vara faddrar, det är avgörande för projektet, säger han.

Av: Michaela Möller michaela.moller@unt.se


UNT
Fadderprojekt för nyanlända

Samarbetsorgansiationen för invandrarföreningar i Uppsala, SIU, har utvecklat faddertanken för nyanlända flyktingfamiljer, och vill starta ett projekt där föreningsmedlemmar fungerar som länkar mellan flyktingar och faddrar.
Vi har drygt 20 medlemsföreningar med människor från alla världsdelar. Vi vet en hel del om Sverige, men vi vet framför allt mycket om de länder flyktingarna kommer ifrån. Det gör att vi kan vara ett stöd för såväl flyktingarna som för deras svenska faddrar, säger Amil Sarsour, ordförande i SIU.

Andargachew Meshesha, vice ordförande i SIU och medlem i ERDAU, Etiopiska föreningen, fyller i:
– Vi vill göra möten möjliga så att vi lär oss se människor, inte stereotyper, och det gäller såväl de nyanlända som oss i föreningarna och svenskar. Det är i vardagslivet man lär känna varandra, och också Sverige och det svenska samhället.

I de skolor som kontaktats om projektet har reaktionen varit positiv:
– För nyanlända barn och deras föräldrar kan skolan vara svår att förstå sig på. Faddrar och SIU-kontakter kan då förklara hur skola och samhälle fungerar här, men också i hemländerna, säger Zuhair Ammya, som är lärare, styrelseledamot i SIU och medlem i Palestinska folkets förening.

SIU vill ta på sig ansvaret som projektledare:
– Liknande projekt har drivits tidigare med blandade resultat. Med SIU som samordnare ökar kontaktytorna och möjligheterna att lyckas. Vårt projekt är unikt i Sverige och jag tror i hela Europa, säger Amil Sarsour.
SIU:s projekt ska starta i januari 2010 med fem nyanlända familjer och fem fadderfamiljer. Efter tre år kommer enligt planerna totalt 60 familjer och faddrar att vara engagerade, och idealet vore om projektet sedan blev permanent.
Men finansieringen är ännu inte klar.

SIU har förankrat projektplanen i politiska organisationer, kyrkor och skolor, och vet att intresset är stort. Men inga beslut om kommunal finansiering eller bidrag från tänkbara sponsorer har fattats ännu.
@3a Text ui:- Vi söker självklart också svenska faddrar. Familjer och ensamstående, alla är välkomna. Några faddrar har vi redan, men flera behövs. Nyanlända flyktingar får hjälp att nå oss via kommunens introduktionsenhet, säger Amil Sarsour.
Av: Lotta Lille lotta.lille@unt.se


VALPROJEKT

UNT
Kampanj uppmanar invandrare att rösta
Valdeltagandet i Uppsala är lägst i invandrartäta områden. Genom att sprida valinformation på 14 språk via flygblad och lokalradio, dörrknackning och debatter har 72 valambassadörer jobbat för att få fler invandrare att rösta.

Meshesha Andargachew är vice ordföranden i SIU, Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala och projektledare för valinflormationssatsningen och projektet med valambassadörer.
Han menar att det är viktigt att få folk att förstå att politiken faktiskt påverkar ens eget liv.
–?Det finns inget enkelt svar på varför färre invandrare röstar. Vissa känner sig utanför och tycker därför inte att det angår dem. Vissa är inte vana vid att rösta, de kanske kommer från länder med diktaturer. Att deras röst inte räknas, av någon anledning, säger han.

Dörrknackningen är det som Zuhair Ammya, kontaktperson för valambassadörerna, tror har fått störst genomslag.
–?Vi fick väldigt positiv respons när vi knackade dörr. Det är så kul att se hur man kan få människor att ändra uppfattning genom att prata med dem och lyssna på dem. Jag knackade på hos en man som pratade arabiska precis som jag. Han tänkte inte rösta, ”vi kan ändå inte förändra något, inte påverka” sa han. Vi pratade länge och väl, men tillslut lovade han att tänka på det. Några dagar senare sprang jag in i honom, då hade han just varit och förtidsröstat, berättar Zuhair Ammya.

Ett oväntat problem uppdagade sig dock under gårdagen då det visade sig att många invandrare röstat på Sverigedemokraterna istället för Socialdemokraterna.
–?Många kunde inte skilja på valsedlarna, det är ju nästan samma namn. Men nu har vi informerat om att de ska gå och rösta igen på söndag. Vi hoppas att informationen når ut till alla, säger Meshesha Andargachew.

Av: Michaela Möller michaela.moller@unt.se


Valambassadör ska får fler att rösta

”Din röst är lika mycket värd som Reinfeldts”. Med de orden vill Uppsalabor med invandrarbakgrund få sina landsmän att rösta i höstens val.
Det är alldeles för få Uppsalabor med invandrarbakgrund som utnyttjar sin rösträtt. Det tycker Zuhair Ammya som tillsammans med flera andra höll i heldagskursen. Han hänvisade till statistik som visar att valdeltagandet är lågt bland invandrargrupper i Uppsala. Själv har han röstat sedan han kom till Sverige för 20 år sedan.
– Jag känner att jag kan påverka. Jag längtar efter det här, att gå ut och rösta utan att vara tvingad att rösta på ett visst parti.

Att många andra invandrare väljer att inte rösta tror han beror på en mängd orsaker.
– En del är rädda och vet inte vad rösträtt betyder. Det kan finnas en rädsla och osäkerhet.Projektledaren Andergachev Meshesha som kom till Sverige från Etiopien för 40 år sedan var också med och spred budskapet till deltagarna om att utnyttja sin rösträtt. Från föreningens sida vill man att deltagarna nu blir ambassadörer och på gator och torg sprider informationen vidare. Det viktiga är inte vem man röstar på utan att man använder sin rösträtt, var budskapet.Bakom kursdagen stod Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala, Siu. Bland deltagarna fanns det människor med en bakgrund i olika delar av världen men med det gemensamma att de numera bor i Uppsala. Kommunen är med och finansierar projektet, men ambassadörerna kommer att arbeta frivilligt. En av ambassadörerna är Veronica Castillo som ursprungligen kommer från Chile och behärskar svenska och ytterligare fyra språk.
– Det är Sverige vi bor i och här ska vi vara delaktiga. Det är inte bara vi utan även svenskar som behöver påminnas om att vi har en frihet att rösta.Under dagen fick deltagarna även allmän information om bland annat landstingets och kommunens många funktioner och verksamheter. Också den informationen är tänkt att spridas vidare till fler, berättade den blivande valambassadören Ali Akis.
– Allt handlar om att öppna invandrares ögon så att de ser demokratin på ett tydligare sätt. Av: Daniel Jansson daniel.jansson@unt.se


UNT

”Stort misslyckande för partierna”

Som ett stort misslyckande för de etablerade partierna. Så beskriver flera invandrare som UNT talat med det nya Sverige, där Sverigedemokraterna, ett parti som är emot mångkultur i en globaliserad värld, sitter i riksdagen.

–?Aldrig i min vildaste fantasi hade jag kunnat tro detta när jag kom hit. Ett parti som Sverigedemokraterna i riksdagen. Men tiderna har ändrats, säger Andargachew Meshesha, som kom till Sverige från diktaturen i Etiopien för 45 år sedan.
Han är vice ordförande i Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala och träffar sina vänner i organisationens lokal. Här sänds närradio på tio språk, och härifrån har kampanjen Valet är ditt på fjorton språk bedrivits. Kampanjens syfte var att förmå personer med utländsk bakgrund att rösta genom att informera om partierna – även Sverigedemokraterna.
–?Vi flydde hit för demokratins skull. Då måste vi ha demokrati också och berätta om alla partier som kandiderat till riksdagen, säger Zuhair Ammya, styrelseledamot.Sverigedemokraternas framgångar får inte bara ses som ett resultat av deras invandringspolitik. Partiet har fångat upp ett allmänt missnöje som grott en längre tid, som de etablerade partierna misslyckats med att erbjuda trovärdiga lösningar på, menar båda två.
–? En person som röstat på Sverigedemokraterna förklarade sig inför mig med att hans val inte berodde på synen på invandring utan på att de var emot etablissemanget, säger Andargachew Meshesha.
Ordförande i organisationen är Amil Sarsour. Han tror på Sveriges framtid – Sverige är trots allt en stark demokrati – men känner oro efter valet.
–?Vi tror på demokrati, jämlikhet och rättvisa. I en globaliserad värld måste vi vara öppna och bygga ett gemensamt samhälle för alla. Något annat är farligt. Ett samhälle där alla är lika leder till diktatur. Därför måste vi bemöta Sverigedemokraternas lögner med fakta, och det är allas ansvar att göra det, säger Amil Sarsour.På en restaurang vid Heidenstamstorg äter Tzege Tekle sin lunch. Hon kom från Eritrea för 22 år sedan. Hon är inte arg, men ledsen över Sverigedemokraternas framgångar.
–?Det här trodde jag inte. Sverige var jättefint när jag kom, men det har ändrats. Men Sverige klarar sig inte utan invandrare, säger hon.
Som ny i landet var det svårt att känna sig som en del av det. Men det har kommit med tiden och i dag känner hon sig absolut svensk.
–?Jag har ett jobb och det är jätteviktigt för att komma in i samhället, säger hon.
Resonemanget återkommer i Uppsala moské, där lunchbönen just avslutats.
–?Jag kan förstå missnöjet hos många väljare. Jag är själv skattebetalare och vill inte att mina pengar går till spillo. Det stora ansvaret för den här situationen bär politikerna i de andra partierna. De har misslyckats med integrationspolitiken, säger Omar Sarah.
Han har bott i Sverige i 45 år och har sett ett Sverige i förvandling, särskilt sedan Olof Palmes dagar. Nu måste socialdemokratin förnya sig, säger han med emfas i orden.
–?Det här är en skandal för dem. I dag bor många invandrare i samma område, de hamnar i bidragsberoende, får inte jobb och kommer inte in i samhället. Då blir det segregering. Hur ska man lära sig den svenska kulturen då?Omar Sarah menar att ansvaret för att ta hand om nyanlända måste spridas. En kommun eller stadsdel får inte bli för belastad, menar han och tar egna erfarenheter från en förläggning för nyanlända i Jämtland som exempel. Av 1 400 invånare i byn var en tredjedel invandrare.
–?Så skapas konflikter, säger Omar Sarah.
En annan som deltagit i bönen är Obaida Alramahi. Vad som nu måste till är inte hätska debatter som bara ökar klyftorna, utan öppenhet, kunskap och samtal.
–?Mycket handlar om rädslor för det okända. Vi kan inte möta den här utvecklingen, som pågått länge, med hot och mer konflikt. Vi måste bygga gemenskap genom kunskap, respekt och resonliga samtal. Och jag tror inte på de politiker som vill stänga Sverigedemokraterna ute. Gå ut och möt dem i stället.
Han är hård i sin kritik av medierna, vars rapportering han menar är stereotyp och buntar ihop ”muslimerna” i ett enda fack.?Det är en orsak till den polarisering och den hätska stämning han ser i dag.
–? Det leder till konfrontation i stället för till att broar byggs, säger Obaida Alramahi.Ytterligare en person som talar om rädsla som drivkraft bakom Sverigedemokraternas röster är Sabri Shaker som driver butiken Time i city. Men han tror att rädslan kommer att övervinnas och att Sverigedemokraterna blir en parentes i historien.
– Det finns för mycket starka demokratiska krafter i Sverige för att ett sådant parti ska överleva. Vägen framåt nu är dialog, att se dem i ögonen och fråga: Vad är du rädd för? De goda krafterna i samhället räcker till alla om vi visar varandra kärlek.
Av: Niklas Skeri niklas.skeri@unt.se


UNT

Krismöten i Gottsunda

Segregationen är det grundläggande problemet med Gottsunda ansåg en representant från en invandrarförening vid fredagskvällens krismöte i Gottsundaskolan.

Daglig rasism, omotiverat våld från polisens sida och arbetslöshet som drabbar såväl föräldrar som ungdomar, är andra bakomliggande orsaker till den senaste tidens oroligheter, sade andra deltagare.SIU, Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala, arrangerade mötet. Ett drygt femtiotal Gottsundabor, några av dem föräldrar till ungdomar som varit direkt inblandade i oroligheterna, och representanter för olika invandrarföreningar fanns på plats.
Inbjudna var riksdagsledamöterna Per Bill (M), Tone Tingsgård (S), Jacob Johnson (V) och Solveig Zander (C). Kommunpolitikerna Eva Adler (MP) och Gustaf von Essen (KD) var också där.En pappa berättade hur han och några vänner till honom bevittnat hur fyra ungdomar i färd med att slå och sparka på en bil ringt polisen som kommit dit men släppt ungdomarna efter 20 minuter.
– Men min son som inget gjort blev nedlagd på marken och trampad på av poliser. Hans bröder som försökte få reda på vad som hänt och varför, blev bitna av en polishund. Senare greps de av polisen. Varför, undrar jag, hur kan de släppa dem som gjort sig skyldiga till skadegörelse, men trampa på och gripa dem som inget gjort?En kvinna i publiken hade ett svar:
– De första var svenskar, dina ungdomar ser ut som invandrare.
Politikerna hade olika kommentarer till berättelserna. Bill talade om att polisen kommer att fungera mera som kvarterspoliser i fortsättningen. Zander redogjorde för kommande lagstiftning som ska göra det omöjligt att spara bort kurators- och psykologtjänster från skolorna. Tingsgård hänvisade till vikten av att jobba solidariskt, och Adler sade att likaväl som invandrare behöver integreras i Sverige behöver svenskar integreras i världen.Vid Kontakten på Bandstolsvägen arrangerade samtidigt RKU, Revolutionär Kommunistisk Ungdom, ett möte där Vänsterjuristerna inför ett drygt 50-tal ungdomar redogjorde för vilka rättigheter och skyldigheter såväl allmänhet som poliser har i situationer där våld kan förekomma.
Av: Lotta Lille lotta.lille@unt.se


UNT

Het debatt om Gottsundahändelser

Trots att oroligheterna i Uppsalastadsdelar som Gottsunda och Stenhagen ebbat ut fortsätter händelserna att skapa het debatt. Det bevisades på tisdagskvällen när invånare, politiker och poliser åter möttes för diskussion, där även medierna ställdes till svars för sin bevakning.

Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar (SIU) i Uppsala har tidigare ordnat två öppna möten efter de hårda konfrontationerna mellan ungdomar och poliser i slutet av augusti och september. Till tisdagskvällens möte samlades minst ett 70-tal Uppsalabor, politiker, poliser och representanter för föreningar och lokala medier. Diskussionen kom till stor del att söka förklaringar till oroligheterna och ge förslag på åtgärder. Flera välbekanta orsaker lyftes fram, som hög arbetslöshet i stadsdelarna, segregerat boende och brist på sysselsättning.De starkaste känslorna väckte dock – precis som tidigare – frågorna om polisens agerande under orosnätterna. Flera deltagare försäkrade att de i grunden stödjer polisen och fördömde skadegörelse och bilbränder, men kritiserade också polisens insatser skarpt. Andra anklagade polisen för att trakassera och förfölja enskilda ungdomar, även sedan läget lugnat sig, och undanhålla bevismaterial som visar bruket av övervåld under sammandrabbningarna.
Henrik Thelander, chef för ordningspolisen, gav åtminstone några av kritikerna delvis rätt när han medgav att poliser ”gjort saker som var mindre lyckade” under händelserna. Han konstaterade att det lett till minskat förtroende, men förklarade också att en nysatsning nu ska ske på stadsdelspoliser som arbetar nära invånarna i specifika områden. Frågorna om var det påstådda bevismaterialet, en kameramobil, egentligen tagit vägen kunde dock polisen inte svara på.Ett annat ämne var mediernas bevakning under och efter oroligheterna. UNT kritiserades för att sätta en negativ stämpel på stadsdelar som Gottsunda och främst rapportera om baksidorna. Chefredaktör Lars Nilsson förklarade att tidningens roll är att skildra det som inträffar och ansåg att motsatsen – där medierna skulle avstå från att rapportera om bilbränder, protester eller våldsamheter – är ett betydligt sämre alternativ.UNT fick också kritik för att ha gett en ensidig bild av händelserna och förtigit situationer där poliser obefogat ska ha angripit ungdomar. Lars Nilsson ansåg dock att tidningen hela tiden strävat efter att rapportera om konflikterna både ur polisens och de inblandade ungdomarnas sida. Av: Ola Lindqvist ola.lindqvist@unt.se


UNT

Kommunen måste ställa upp

Bygg upp fritidsverksamheten, ge extra resurser till skolan och se till att Gottsunda får en egen polisstation, skriver Fred Torssander, Kommunistiska Partiet.

Efter de av Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsalas (SIU) möten jag deltagit i, och särskilt det senaste 3/11, och med underlag i diskussioner med andra insatta, föreslår jag följande minimiprogram för det fortsatta arbetet:På grund av den risk för ökad diskriminering och segregering, samt därav följande ökad kriminalitet och främlingsfientlighet som nu uppstått, dels genom att bilar blivit uppbrända och annan skadegörelse där förövarna till största delen fortfarande är okända, dels genom de omfattande polisingripanden vilka inte varit ägnade att förebygga att läget förvärras kräver vi att:- Fritidsverksamheten, särskilt för barn och för ungdomar åter byggs upp till den nivå som den hade före 1990.
– Förskolan, skolan och gymnasiet skall ges de extra resurser som krävs för att kompensera de försämrade villkoren i samhället för flyktingar, invandrare och övriga nytillkommande på arbetsmarknaden.
– Gottsunda får förutom närpoliser också en egen polisstation.Dessa verksamheter måste byggas ut ytterligare i fall läget på arbetsmarknaden fortsätter att försämras. För att skapa och bibehålla solidaritet mellan innevånarna i området krävs att demokratin inte begränsas till att utövas de valda representanterna emellan.Ahmoud Samarra Imam i Uppsala Moské sa på mötet att man skulle kunna lösa problemen i tre steg: Första steget är att ta kontakt med ungdomarna, ge dem kurser och möten. Andra steget är att ta kontakt med föräldrar som har problem med sina barn och samarbeta med dem. Tredje steget är att samarbeta med hela områdets befolkning, liksom att alla deltar och hjälper.Detta är ett program för praktisk deltagande demokrati där de som berörs också är de som studerar frågorna, sinsemellan diskuterar dem, kommer fram till möjliga lösningar och genomdriver dessa.SIU har redan framgångsrikt genomfört vad som kunde kallas ett pilotförsök med de tre möten man anordnat och där RKU har bidragit med sitt möte för Gottsundaungdomar med Vänsterjuristerna från Stockholm. Dessa redogjorde för vilka rättigheter medborgare har i mötet med polismakten.Förutsättningen för att steg ett ska kunna genomföras i större skala och utan diskriminering är att Uppsala kommun upplåter lokaler i Gottsunda utan att dessa knyts upp till någon viss religion, nationalitet, eller något annat speciellt program, utan är tillgängliga för alla.Uppsala kommun bör också bidra med finansiering av föredragshållare och studiematerial, utan att ställa villkor vad gäller studiernas innehåll eller inriktning.Förutsättningen för steg två är att Uppsala kommun återskapar en socialtjänst värd namnet, där de anställdas uppgift är att försäkra sig om att insatserna uppfyller de behövandes behov.Det tredje steget kräver att Uppsala kommun tillhandahåller minst en samlingssal där ett större antal Gottsundabor – i alla fall något hundratal – själva kan boka och samlas till möten med kort varsel.Det idealiska vore om det funnes en skolaula, då sådana oftast är lediga på kvällar och helger. Tills detta lösts borde någon av Gottsundaskolans lokaler kunna förberedas för sådan verksamhet. Ett alternativ kunde vara Gottsundakyrkan, men eftersom det rör sig om starkt religiöst engagerade medborgare med Livets Ord i den ena änden av skalan och i den andra muslimer måste lokalen nog vara helt sekulär.

Fred Torssander
Kommunistiska Partiet

Valinfo på tio språk

torsdag 9 september 2010 – P4 UPPLAND

Idag är det 10 dagar kvar till valet. Sedan juni har Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar, SIU i Uppsala sänt ut valinformation via sin radio på tio olika språk. En gång i veckan kan man på till exempel persiska, sorani, arabiska eller amarinja, som är det största språket i Etiopien, få veta mer om valet, hur det går till och varför det är viktigt att rösta.

Julia Kauta Kouyate gick ner till SIU:s lokal i centrala Uppsala för att höra lite hur det kan låta med valinformation på amarinja.

– Det här är ett viktigt arbete för att hjälpa folk att integreras, säger Biniyam Yohannes Sjömar, som sänder valradio på amarinja.

Av: Julia Kauta Kouyate julia.

julia.kauta-kouyate@sr.se


UNT Publ: 16 jul 2005 00:00

Snart blir närradion mångspråkig
Rösterna i närradion i Uppsala blir betydligt fler till hösten. Språken likaså. Första augustihelgen börjar nämligen Uppsalas invandrarorganisationer samsas om sändningstider på helgkvällar.
Egentligen saknas bara radioantennen. All utrustning – blinkande lampor, frestande knappar och reglage – är installerad, och Ramiro Callisaya och Roya Rabiei lägger just nu in musik på datorn, så att den sedan kan användas i sändningarna.
— Vi hoppas att ungdomarna sedan ska lockas hit av att få göra radio, som ju är så populärt, säger Ramiro Callisaya, ordförande i SIU, Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala.
Han har själv erfarenhet från närradio, och Roya Rabiei är utbildad journalist från Iran. De kommer båda att hjälpa nybörjarna med teknik, innehåll och presentation.SIU har sänt radio förr, i mitten av nittiotalet. Men många föreningar hade inte råd att betala hyra. Nu startar SIU om från början, med ett projekt i samarbete med kommunen. Alla ska därför kunna vara med. Och intresset har varit stort:
— Många invandrare kan inte svenska särskilt bra, har inte tillgång till internet. Särskilt bland äldre finns också många analfabeter. Radio på olika språk är därför ett mycket bra sätt att integrera människor i samhället, säger projektledare Roya Rabiei entusiastiskt.
Dessutom, tillägger hon, är det år 2005 – ljudets och bildernas tidsålder.
Sändningarna kommer att inledas med samhällsinformation och nyheter, främst från Uppland, först på svenska och sedan översatta till bland annat persiska, arabiska, två slags kurdiska, bengaliska och eritreanska.
— Det blir en dubbel spridning av informationen, via uppläsningen i radio, men också genom att varje förening tillsammans får översätta materialet, säger Roya Rabiei.Två timmar på lördagar, tre på söndagar, från klockan 17 räknar SIU med att sända. Varje språk får en halvtimme och finns det flera föreningar med samma språk får de dela på tiden.
Främst tror Ramiro Callisaya och Roya Rabiei att det kommer att satsas på musik. Föreningarna kan också tala om aktiviteter de har på gång, och förhoppningsvis göra reportage, när de börjar bli mer varma i kläderna.
— Från början var drömmen att göra radio och tv. Nu har vi en dröm kvar – att göra tv, skrattar Roya Rabiei.

Fotnot: SIUs sändningar kan höras på FM 98,8 MHz.

Av: Maria Wiberg

Comments are closed.